|
SYDNÄKTERGAL

| Utseende: |
16,5cm lång, vikt 24 till 28g. En fågel med oansenlig färg, men kanske Europas bästa sångare. Ovansidan enfärgad brun, undersidan ljusare, gråbrun. Stjärt rödbrun. Könen är lika.- I Sverige blir sydnäktergalen ersatt av den liknande näktergalen (Luscinia luscinia). Den är mer olivbrun och har ett brunaktigt bröst. Sången är likaså aningen annorlunda. |
| Läte: |
Låter mjukt „huitt“, vid upphetsning mer knäppande. Sången börjar med lågmälda viskningar följt av „dy dy dy“-rop, sedan blir den högre och snabbare och slutar med ett smattrande.Sjunger mest från buskar, både dagtid, skymning och natt. |
| Biotop: |
Sydnäktergalen finns i större, förvuxna trädgårdar, kyrkogårdar och parker med fuktig snårskog, löv-och blandskog med mycket undervegitation. Som sommarfågel finns sydnäktergalen i mellan Europa från april till oktober. |
| Utbredning: |
Arten finns i mellan och södra Europa, främre Asien och delar av nordvästra Afrika. (Den vanliga näktergalen finns i Sverige upp till Mälardalen). |
| Boplats och föda: |
Söker sin föda på marken som består av insekter och deras larver, spindlar, sniglar, maskar och andra smådjur; även bär. Boet byggs på marken i täta buskage, brännässlor eller liknande. Redet består av fyra till sex olivbruna ägg. En kull per år, häckar i början på maj. |
| |